3 Completed tests and preliminary results

Xenter har I sin verksamhet haft möjlighet att prova Impropas pedagogiska förhållningsätt på högskolestuderande via sina Yrkeshögskoleutbildningar på 1-2,5 år, men även I sina 3 åriga gymnasieutbildningar, olika formera av språkkurser för nyanlända samt genom vissa projekt innom grundskola.

Vi har känt att det är en utmaning att förändra lärarrollen och att skapa strukturer som underlättar andra former av lärande än traditionella föreläsningar – men att det också gett oss en chans att få arbeta I en lärande organisation vilket skapar både motivation och glädje bland oss som personal.

Vi har sett att ambitionen att göra deltagarna mer ansvariga för sitt lärande har uppskattas av alla deltagare oberoende på ålder, även om de pedagogiska förhållningsätten har varit nya för dem. Deltagarna har visat prov på ökad motivation I lärandet och kännt sig respekterade och stolta över sina resultat.

Nedan följer några korta beskrivningar av case. Mer kan läsas på Impropals hemsida.

Fyra case från Yrkeshögskolan

Case YH

Live sänder idrottsföreningens matcher

De studerande ordnar en branschdag tex fastighetsförvaltarna

 Case 1: samarbete med företag I Yrkeshögskoleutbildningarnas ledningsgrupper.

Bakgrund

En svensk yrkesutbildning på högskolenivå leds alltid av en ledningsgrupp bestående av det arbetsliv som behöver den kompetens som utbildningen leder till  samt en utbildningsanordnare. Arbetslivets representanter ska vara i majoritet.

Anordnaren ansvarar för utbildningens genomförande och bär det fulla ekonomiska ansvaret. Ledningsgruppen har ett övergripande ansvar för att utbildningens mål uppfylls. De studerande som examineras ska ha den kompetens som arbetslivet faktiskt efterfrågar.

Många företagare vi sammarbetar med har satt likhetstecken mellan begåvning och entreprenöriella förhållningsätt samt sett det som medfödda förmågor . Detta sysätt har utmanat oss som pedagoger.

 

Exempel från utbildningen Livesändningsspecialist

Steg ett var att med utgångspunkt från Impropal diskutera med ledningsgruppen vilket personliga ledarskap de studerande behöver utveckla under utbildningen, vilken omvärkldskunskap de behöver samt hur de bör agera I arbetsprocesser från ide-genoimförande och leverans .

I steg två har vi tittat på hur vi I alla led konsekvent kan kommunicera vår syn på entreprenöriella förhållningsätt till de studerande. Vi har enats om hur vi ska beskriva utbildningen I informationsmaterial, hur antagningen till utbildningen ska utformas, hur de två första veckorna på utbildningen ska utformas så de studerande förstår på ett mer konkret sätt hur förhållningsättet ser ut I praktiken på utbildningen, att alla lärare och branschpersoner ska poängtera vikten av entreprenöriella förhållningsätt och inte minst att det är något man kan träna upp!

I steg tre har vi tittat på hur utbildningsmomenten ska utformas. Vad bör genomföras I Xenters lokaler och med vilken teknik . Vilka skickliga yrkesmän finns på företagen som kan komma och föreläsa samt hur bygger Xenter en bra pedagogisk struktur runt experten som ska förmedla sitt kunnande.

Vi har också analyserat vilka moment det är bättre att de genomförs ute på företag för att det finns en produktionsmiljö som inte finns på skolan eller för att det ger de studerande omvärldskunskap och bra möjligheter att nätverka med anställda på kafferasten.

Vi har diskuterat hur vi på skolan bäst kan bygga projekt enligt principen värdeskapande arbete så att produktionsarbetet och yrkesroller följer branschens arbetsätt. Se bilder https://www.xenter.se/yh-bloggen/blogg/xenter-live-sander-stockholm-bowl-iv

Vi har tittat på hur vi ska vara tydliga med vilka typer av personligt ledarskap som krävs I olika utbildningsituationer, bett yrkesverksammaf föreläsare beskriva hur de I sin roll förbereder sig inför ett uppdrag, övat hur man kan arbeta med att sätta personliga mål, hur man beskriver sina mål och kompetenser på ett yrkesmässigt sätt.

I steg fyra har vi tittat på hur företagen kan kvalitetsäkra de pedagogiska processer vi byggt upp och att de leder till ökade entreprenöriella förhållningsätt hos de studerande. När vi upptäckt kvalitetsbrister har vi diskuterat vilka förbättringsåtgärder Xenter kan göra och hur företagen kan bidra till högre kvalitet.

Resultat

Idag har vi genom det gemensamma arbetet I ledningsgruppen enats om att om man designar utbildning rätt kan de studerande genom proffesionell träning under utbildningen stärka sina entreprenöriella förhållningsätt och därmed öka anställningsbarheten.

Genom att de studerande snabbt kommer in I arbetet ,har trategier och tar ansvar för att självständigt lära sig nya saker har de blivit mycket attraktiv personal . Detta har ökat företagens motivation för att samverka med utbildningen och gjort den till för branschens främsta bas nyrekryteing. Mellan 90-100% av de studerande går varje år direkt ut I Branschen som anställda eller egna företagare.

Idag arbetar företagen på ett mer aktivt sätt för att höja kvaliteten på utbildningen. De bidrar med att hitta och frigöra lämpliga experter som kan föreläsa, hitta bra studiebesök utifrån var I utbildningen den studerande befinner sig, hitta rätt teknik för Xenter att investera I samt har frigort tekniska resurser från TV-produktionen så att de studerande ska kunna öva på rätt teknik under utbildningen. Länk till

Case 2: Att starta entreprenöriella processer I klassen genom schema

Yrkehögskoleutbildningen 3D tekniker har tre dagar lärarledd undervisning . De studerande har tillgång till tre välutrustade labb med olika typer av 3D skrivare. Vi ville uppmuntra de studerade att I sina självstudier vara entreprenöriella och inte enbart studera moment utifrån den lärarledda undervisningen utan även starta egna projekt. Därför la vi ett schema med lärarledd undervisning tre dagar I veckan och på de två återsrtående dagarna skrev vi “entreprenöriell tid”.

Först blev de studerande förvirrade. Menade vi att de skulle arbeta utan lärare?! Läraren stod på sig och argumenterade att de lärde sig nya saker I den lärarledda undervisningen varje vecka så varför kunde de inte använda de kunskaperna i egna projekt som de sen kunde berätta om I den lärarledda undervisningen.

 

Några studerande valde att arbeta I grupp med att hitta på något de skulle skriva ut- de försökte sen lösa problemen med att rita objektet I cadprogrammet och att sen skriva ut. Andra valde att arbeta själva utifrån ett eget intresseområde. En del studerande kontaktade personer utanför skolan som behövde skriva ut något. Varefter de studerande blev mer vana vid arbetsformen ökade motivationen och projekten blev fler.

 

Resultat

Det växte fram en innovativ miljö I klassrummet där studerande delade ideer och problemlösningar samt formulerade frågor som togs upp på de lärarledda passen.

Personer utanför skolan kom på besök och studenterna fick berätta om sitt arbete och deras tankar kring vad man kan göra med en 3D skrivare.

Flera studerande började känna att det vore en fördel om de kunde använda tiden I klassrummet till problemlösning och sen skriva ut hemma eftersom utskriftsprocessen tar tid De var osäkra på om utskriften skulle fungera och ville kunna övervaka processen. Det ledde till att halva klassen gick ihop och med stöd av läraren förhandlade med ett företag ur ledningsgruppen som sålde enklare 3d skrivare. Till slut de fick de köpa sina 14 skrivare till produktionspriset.

Arbetsättet innebar att de studerande nådde sina kunskapsmål 6 månader tidigare än vi beräknat. Det kom krav från de studerande att få arbeta med en mer avancerad mjukvara för cadritning då de behövden ett mer kompext program för att kunna lösa sina projekt .det ledde till att Xenter fick tidigarelägga sin investering av mjukvaror och tillsammans med Ledningsgruppen göra om kursplanen.

Case 3 : Att lära sig genom att lära andra

De studeranade behöver få syn på sina kunskaper för att våga ge sig in I olika utvecklingsprojekt. En bra metod då för den studerande är att få gå in I lärarrollen och stötta någon som kan mindre. Med denna utgångspunkt bjöd vi in studerande som hade gått 3 månader av sin utbildning till 3D tekniker att agera instruktörer på ett makerspace för grundskoleelever.

Här fick de studerande utgå ifrån hur man bygger ett lärande som skapar värde för andra.

Tillsammans med pedagoger diskuterade man fram en produkt som var lämplig för en nybörjare att göra I ett cadprogram. Det blev en namnbricka att sätta på sin nyckelring

När grundskoleleverna kom berättade först de studerande kort om 3D tekniken och visade lite vad de själva hade gjort. Sen fick varje studerande 1-2 grundskolelever som man beskrev uppgiften för samt introducerade cadprogrammet. Vissa av grundskoleeleverna var iderika och vidareutvecklade grundkoncepet vilket ledde till att de tillsammans med de studerande behövde hitta lösningar.

Resultat

När grundskoleleverna gjort sin ritning gick de hem och de studerande gjorde utskrifterna som är tidskrävande. Sen kom grundskole eleverna tillbaka till de studerande och hämtade sina verk. Båda grupperna var mycket nöjda . Grundskoleeleverna tycket det var kul att få lära sig något om ny teknik av äldre ungdomar och samtidigt få producera något. De studerande var förvånade över hur mycket de hade lärt sig på att förklara och lösa problem med grundskoleeleverna. De var också rörda över hur glada och tacksam de yngre barnen var.

Case 4: X-jobb

I utbildningar 3D tekiniker eller livesändningsspecialist kan man relativt enkelt hitta kunder som efterfrågar det de studerande kan producera vilket förenklar när man vill arbeta med värdeskapande arbete som metod för att utveckla entreprenöriella förhållningsätt.Mot den bakgrunden har vi byggt upp konceptet X-jobb.

I korthet går det till så att lärarna vi Xenters kanaler har marknadsfört möjligheten för olika tjänstemän I kommunen, organisationer och på senare tid även företag att samarbeta med X-jobb.

Samarbetet går till enligt följande. Kunden beskriver sitt behov för Läraren som I detta projekt axlar rollen som producent och garant mot kund. Kunden och läraren enas om om ramarna och målet med produkten samt vad kunden ska betala för arbetet. Sen tas beslut om att starta produktionen.

Läraren berättar för de studerande om projektet och de som vill arbeta med projektet på sin fritid anmäler intresse. I genomförandet fungerar läraren som chef och fördelar uppgifterna utifrån de studerandes kunskaper och färdigheter. Nya studerande gör enklare delar medan mer erfarna studerande gör komplexa moment samt ofta tar rollen som teamledare.

Kunden betalar för hyra av teknik, viss handledartid samt en lärlingslön som Xenter betalar den studerande. Kunden hjälper till med nödvändiga kontakter tex på en inspelningsplats och ger feedback på arbetet. Kunden kan om de är nöjda erbjuda sig att fungera som referens för den studerande vid nästa jobb.

Den studerande får genom X-jobb träna på att göra riktiga jobb och arbeta mot kund, de får ersättning för sitt arbete och ett projekt de kan skriva på sitt CV så att de vid sin examen kan redovisa både arbetslivserfarenhet och referenser.

Kunden bidrar till att utveckla utbildning och att skapa arbete samtidigt som man får sin produkt. Har man återkommande behov har kunden hittat en ung företagare man kan fortsätta att sammarbeta med.

Resultat

Idag har flera studerande både från gymnasiet och yrkeshögskolan deltagit I X-jobb. Utöver att de tjänat pengar under sin studietid säger de att de har fått nya kunskaper och haft nytta av att kunna visa upp exempel på yrkeserfarenhet.

Kommunen och lokala föreningar använder varje månad projektet för att producera olika informationsfilmer, dokumentera event osv. Nu under hösten startar Xenter upp en utskriftservice för cadritningar som behöver 3D printas. Detta kommer bli en viktig resurs för Botkyrkas alla lärare som nu kan ta in 3D produktion I sljöd och teknikkurser. De kan låta sina elever arbeta I gratismjukvaror för cad-riting I skolan och sen köpa utskrifter från X-jobb där studerande tar hand om arbetet med utskrifterna på tider när 3D-labben inte används för undervisning.

Exempel från gymnasiet

Xenter bedriver estetisk utbildning gymnasieutbildning inom bild och form samt media och estetik.

För att förbereda gymnasieeleverna för studier på högskola och arbetslivet har vi valt att arbeta för att stärka entreprenöriella förhållningsätt . Vi har sett på elever som varit framgångsrika efter sina gymnasiestudier att entreprenöriella förhållningsätt varit en gemensam faktor för att de lyckats väl.

I kreativa och konstnärliga processer är också entreprenöriella förmågor en viktig framgångsfaktor vilket också högskolor och branschrepresentanter ofta lyfter fram.

Vi har I arbetet valt att utgå ifrån Martin Lackeus forskning kring värdeskapande arbete.

Case 5 – att kombinera estetiska lärprocesser med värdeskapande arbete

Estetiska lärprocesser kan fokusera på att du som elev tfår ämneskunskaper och tränar färdigheter kopplate till kunskapsmomenten. Vi har inte velat stanna där. Genom att införa värdeskapande arbete har vi kunnat fördjupa den estetiska lärprocessen och föra in den kommunikativa delen av konstnärligt arbete som att gestalta känslor,erfarenheter för att väcka en känsla,tanke eller en debatt hos en publik.

För att kunna ge de studerande en plattform och en publik för sina utställningar har vi inlett ett årligen återkommande samarbete med Mångkulturellt Centrum (MKC)

Mångkulturellt centrum i Fittja grundades 1987, och är en kommunal stiftelse samt ett ställe där forskning och konstnärliga uttryck kring migration och social och kulturell mångfald kan mötas. MKC utvecklar och sprider kunskap om sociala och kulturella faktorer som underlättar skapandet av ett långsiktigt hållbart Sverige.

Våra elever gör i samarbete med MKC en utställning som utgår från det tema som behandlas i MKC:s aktuella utställning. Utställningarna samtalar på så sätt med varandra och med besökarna.

Eleverna får genom detta samarbete möjlighet att arbeta med kulturellt värdeskapande arbete tillsammans med en extern part. De får genom samarbetet också en fördjupad omvärldskunskap hur man på en institution använder konst som ett sätt att visualisera och mana till handling, eftertanke och samtal.

Eleverna introduceras i temat av personal på MKC genom en guidad visning och en workshop. Eleverna fortsätter sen att arbetar med temat i skolan på sina bild och form kurser. Eleverna fortsätter diskussionen med stöd av litteratur, artiklar och material från internet. Det pedagogiska arbetet utgår från elevernas horisont och eleverna väljer egna bilder och filmer och klipp att visa klassen.

Varvat med diskussioner i klassen har de praktiska arbetspass där eleverna arbetar med att uttrycka sig och sina åsikter konstnärligt. Vartefter elevernas verk växer fram diskuterar eleverna med sina klasskamrater och läraren möjliga material och lösningar. Eleverna får även feedback från en konstnär kopplad till MKC. Ibland deltar också elever på sin fritid föreläsningar på MKC på samma tema.

Samtalen runt arbetet fortsätter ofta utanför skolan, hemma vid köksbordet, på raster och i sociala medier.

Att få utrymme att diskutera ett intressant, viktigt och högst personligt ämne i ett tryggt sammanhang, att lära sig formulera sina åsikter i tal, skrift och bildspråk, lösa problem och hjälpas åt. Att stötta varandra i den konstnärliga processen och ta del av allas verk och åsikter har varit viktigt för elevernas personliga utveckling och för deras konstnärliga processer. Att sen få ställa ut sina verk och få reaktioner från en publik har ytterligare ökat både motivation och tillfredställelse.

Resultat

Genom att eleverna fått möjligheten att arbeta med att skapa kulturella värden för en publik ser vi att deras motivation för arbetet har ökat avsevärt. Eleverna säger själva att de har fått en fördjupad kunskap och erfarenhet av konstnärligt arbete.

Case-samarbete med civilsamhället- Behövs det verkligen här?? Kan det ligga enbart på hemsidan?

Samarbete med konståkningsföreningen

Svenska För Invandrare (SFI)

Undervisning av nyanlända har skett I samarbete med Vuxenutbildningen I Botkyrka

Case 6 : – Robot- SFI

Under hösten 2016 till våren 2017 genomförde Xenter och vuxenutbildningen en kurs i Svenska för invandrare (SFI ). Projektet kallades Robot-SFI. Målet var att hjälpa nyanlända att snabbare komma ut i atbetslivet eller i fortsätta studier. Målet var att ge deltagarna ett snabbspår ut i arbetslivet och samhället med en kompetens som arbetslivet behöver. Enligt SCB (Statistiska Centralbyrån) tar det åtta år innan 50% av de nyanlända har etablerat sig på den svenska arbetsmarknaden. Det är därför angeläget att arbeta med att förkorta etableringstiden

Projektmetoden var att varva svenskundervisning med teknik och mycket praktisk lärande vilket var en pedagogik som deltagarna inte mött tidigare. Undervisningen organiserades i olika projekt där deltagarna fick en praktisk teknikuppgift att lösa.

Vid flera tillfällen organiserades undervisningsmomenten utifrån lackeus forskning kring värdeskapande arbete projekten i faserna ide-genomförande- presentation för en publik.

Många av de nyanlända på kursen hade sedan tidigare genom studier och arbeten i sina före detta hemländer en teknikkompetens. Här blev det viktigt att stötta deras personliga ledarskap genom att ge dem rätt verktyg. På kursen arbetade man 1) fortlöpande med omvärldsorientering med fokus på tekniska yrken 2) att formulera sina yrkesmål. Ett led i detta arbeta var att träna dem att på yrkessvenska kunna beskriva sina kompetenser, presentera en tekniskuppgift med rätt fackord eller förklara hur en robot var konstruerad samt vilka komponenter som var centrala för att kunna utföra arbetsmomentet tex för att lösa att roboten bara rörde sig på den röda mattan i Xenters centralhall använde man färgsensorser.

Deltagarna blev först förvirrade av den nya elevrollen men också glatt överaskade. “På min föra svenskurs talade läraren och vi var tysta, här pratar vi och frågar läraren när vi vill ha hjälp.” Förnamn efternam (jag har hört citatet men är osäker på vem som sa det troligen “Gonzalo”)

Resultatet

Av kursens deltagare kvalificerade sig 50% till att till att söka sig vidare till Xenters olika yrkeshögskoleutbildningar. Det gäller främst de ettåriga utbildningarna “Servicetekniker för storköksmaskiner” och “Hisstekniker”, men även den tvååriga utbildningen IT-säkerhetstekniker.

Deltagarna men även företagare som tagit del av projektet var mycket nöjda.

”Det är inte bara läsa, utan vi får arbeta praktiskt och prata mycket. Det har gett mig behörighet att studera vidare på Xenter.” Hammed Adedovin, elev.

Utbildningen ger branschen kompetent personal och behovet är stort, berättar Per-Anders Johansson på Wexiodisk, som är med i ledningsgruppen för YH-utbildningen “Servicetekniker för storköksmaskiner”

Läs mer på Impropal och se filmen om Robot-SFI . Här finns fler case med liknande målgrupp beskrivna . Ett case ”SFI Vård och Omsorg” där man fokuserat på att förstärka personligt ledarskap genom att deltagarna arbetat med omvärldsorientering och yrkessvenska för att kunna sätta personliga mål . Ett annat case ”Svenska för företagare”

där man genom yrkessvenska samt arbetet med digitala verktyg låtit nyanlända som varit intresserade av eget företagande fundera runt möjliga affärsideer.

Case Project Work

Här är ett exempel från Worms där projektarbete och entreprenöriellt lärande med gott resultat byggts ihop i de studerandes arbete.

Pupils report their value creation projects for the Impropal participants. The girls have developed a prototype for a spoon that shows the temperature. Used to avoid burns. Target audience old people at nursing homes.

 

Sammanfattade Resultat

I vårt arbete med olika grupper av studerande stämmer resultaten väl överens med vad Martin lackeus sett I sin studie av värdeskapande arbete.

The resulting process is rich with interaction between people and triggers a multitude of emotional learning events, allowing for more engaged students and deeper learning of entrepreneurial as well as subject specific knowledge, skills and attitudes. ” Lackeus

I våra studerande enkäter ser vi att de studerande uppskattar att arbeta med värdeskapande projekt. De säger tex. att de blivit motiverade i sina studier, att arbetssättet liknat hur man jobbar på en arbetsplats och därför känts som en bra träning inför yrkeslivet, fått kunskaper de kommer bära med sig för alltid samt att de har fått stärkt självförtroende i att de klarar av liknade arbete i framtiden.

Så här säger tex eleverna I gymnasieskolan I sin slututvärdering av utbildningen.

Fråga: Jag upplever att jag, efter att ha läst Xenters kurser, är bättre rustad för att möta en framtida arbetsmarknad.

Svar: 93% anser att de är bättre rustade.

Fråga: Jag skulle kunna tänka mig att starta eget inom 10 år i de ämnen jag studerat på Xenter.

Svar: 68% kan tänka sig att starta eget.

Fråga: Jag anser att jag har utvecklats under min tid på Xenter och att jag lärt mig att tänka på nya sätt och se nya möjligheter:

Svar: 97% anser att de utvecklats.

 

Citat från eleverna:

– Jag tycker att det varit viktigt att få besöka konstnärer/personer som jobbar inom kreativa yrken. Det ger en viktig inblick i hur det kommer vara för sig själv i framtiden.

  • Samarbetet med MKC (Mångkrulturellt Centrum) och vår utställning var mycket lärorikt och bjöd på många självreflekterande moment

Xenter som har en mångkulturell studerande grupp har sett hur viktigt ett bra yrkesspråk är för att som studerande ha möjlighet att ta ansvar för sitt lärande särskilt när någon form av praktik ingår i utbildningen. Man har därför skapat en tjänst för en språklärare som är specialiserad på flerspråkighet och yrkessvenska.

Att som lärare kunna komma igång med att låta sina studerande träna på entreprenöriella förhållningsätt kräver ett förändrat pedagogiskt upplägg och förändringar av lärarrollen. Vi vet att förändring tar tid och att lärarna och utbildningsinstitutionen måste få ta ett par steg i taget, utvärdera och sen ta några nya steg mot målet.

Vi har lärt oss att vid implementering av entreprenörskap måste man även förstå och respektera den förändringsprocess lärarna behöver gå igenom.

  • Lärarna måste förstå varför man ska börja arbeta med entreprenörskap. Man behöver få diskutera att varför entreprenörskap är en viktig kompetens i en snabbt föränderlig värld. Man behöver veta att företag inte bara prioriterar kunskap när man anställer utan att entreprenöriella förhållningssätt ofta är avgörande. Man behöver få ta del av olika styrdokument kring utbildning där entreprenörskap betonas.
  • Lärarna måste känna sig delaktiga och förstå vinsten med att som lärare arbeta värdeskapande arbete.
  • Lärarna måste få identifiera behov och mål med att inför värdeskapande arbete.
  • Lärarna behöver ha tid för att planera in arbetet i sin skolvardag.
  • Lärarna behöver genomföra – dokumentera –utvärdera arbetet
  • Lärarna behöver identifiera förbättringsområden och sen fortsätta med implementeringen av entreprenörskap i utbildningen.

Fortsätt läsa – 4 How to us